Tillbaka till bloggen

Valteser för EU-valet

Landsbygden kräver sakkunnig intressebevakning

Landsbygden har ett alldeles särskilt behov av stark intressebevakning i EU. Jordbrukspolitiken är fortfarande den längst integrerade politiksektorn i EU och absoluta huvudparten av Finlands medlemsavgift kommer tillbaka i form av jordbruksstöd. Världens största utmaning de närmaste åren är att producera mera mat. FAO säger att matproduktionen måste öka med 70 procent fram till år 2050. Klimatpanelen IPCC varnar i sin senaste rapport för att matproduktionen kommer att minska med 2 procent per årtionde och behovet att öka med 14 procent. Jag vill sätta fokus i jordbrukspolitiken på produktionen av mat och inte som nu då fokus ligger på ekologiska arealer, stenar och lador, förbud och begräsningar och en massiv övervakning. Effektiv, hållbar produktion i kombination med bra ursprungsmärkning svarar mot världens behov av mat, minskar utsläppen och stärker EU:s konkurrenskraft!

Skogsbruket och skogsindustrin har en avgörande betydelse för Finlands näringsliv. Flera lagstiftningsprojekt de senaste åren riskerar att begränsa Finlands möjligheter till ett effektivt och uthålligt skogsbruk och kan ge förödande effekter för vår skogsindustri. De mesta hållbara lösningarna på både råvarufrågorna och energitillgången kommer från skogen. Stelbent lagstiftning får inte förhindra användandet att Finlands gröna guld, skogen!

Pälsnäringen, växthusodlingen och kustfisket är alla näringar som kräver stark politisk bevakning. Pälsdjursuppfödningen på grund av förbudsivrare som om de lyckas flyttar hela produktionen till länder med betydligt svagare djurskyddslagar än här. Växthusodlingen kommer i fokus när koldioxidutsläpp diskuteras och det är viktigt att arbetet med att byta uppvärmning till förnyelsebart fortsätter. Kustfisket hotas av allt från sälar och skarvar till fiskeförbud och begränsningar. Det traditionella kustfisket som bedrivits i hundratal år måste få fortsätta!

 

För att människorna ska kunna leva och bo på landsbygden krävs det smidig planläggning, bra kommunikationer och en god nivå på den offentliga servicen. EU:s inverkan på dessa frågor är mindre än på de tidigare nämnda men de kräver bevakning.

 

Endast en stark ekonomi ger hållbar social och miljömässig utveckling

Endast länder med utvecklad ekonomi, konkurrenskraft och en stabil offentlig sektor kan satsa både på människan och på miljön. Frihandel och rörlighet över gränserna stimulerar ekonomisk tillväxt. Spiralen med ständigt ökande skuldsättning måste brytas.Låntagning fungerar ungefär enligt samma regler för staten som för privatpersoner eller företag. Den som sköter sin ekonomi får förmånliga lån. Den som missköter sig så straffas med högre räntor. När förtroendet hos traditionella långivare är förbrukat så får privatpersonen ty sig till kortkrediter och vipp-lån med skyhöga räntor. För stater är det samma sak. De sydeuropeiska krisländernas räntor är flerfaldigt högre än Finlands.

Den gemensamma valutan euron kräver en strängare budgetkontroll i medlemstaterna än idag. Vi kan inte ytterligare höja skatterna. Gemensamma EU-skatter skulle sänka vår konkurrensförmåga. Vi måste alltså spara i den offentliga sektorn – och vi måste göra det genom att höja effektiviteten.

För att ha något att fördela måste man producera något. Det görs genom arbete. Det går inte att skapa välfärd genom förbud, begränsningar och kontroll. För varje ny regel vi stiftar borde en gammal slopas!

 

Människan före systemet – mindre byråkrati och mer flexibilitet

Kommuner, stater och EU har alla skapats för att göra mänskornas liv bättre – och det har det också blivit. Men alla förvaltningsapparater har en tendens att börja leva ett eget liv och det samma gäller EU-apparaten. I stället för att producera förordningar och direktiv som styr vårt liv på detaljnivå ska EU i framtiden göra stora linjedragningar och lämna detaljstyrningen till den nationella och lokala nivån. EU ska koncentrera sina krafter på att förstärka medlemsländernas konkurrenskraft genom ett lyckat frihandelsavtal TTIP – och inte begränsa rätten att betala stöd för älgskador i de finländska skogarna. EU ska vara bra på fredsmäkling och förebygga konflikter – och inte toppstyra säl-, skarv- och flygekorreförekomsten i Finland.

Mats Nylund

Categories