Tillbaka till bloggen

Ser inte skogen för träden

Söndagen den 5.3.2017.
Krönika i Österbottens tidning.

Det går bra för skogsindustrin för tillfället. Senaste år slogs nytt avverkningsrekord i de finska skogarna, 68 miljoner kubikmeter. Det är ändå bara en del av den årliga tillväxten som enligt den senaste riksskogstaxeringen uppgår till 104 miljoner kubikmeter. Skogens tillväxt i Finland har mer än tredubblats på 100 år tack vare god skogsskötsel och forskarna på naturresursinstitutet Luke håller som bäst på och tar fram en plan för hur vi ska öka tillväxten till 150 miljoner kubikmeter. Det betyder att vi enligt naturlagarna och forskningen har alla möjligheter att öka virkesuttaget markant och ändå ha ett hållbart skogsbruk både vad gäller fortsatta avverkningsmöjligheter, naturens mångfald och skogens kapacitet att binda kol.

Vi har tre internationellt sett ledande skogsbolag i Finland som investerar som aldrig förr. Dessutom har vi flera för Finland helt nya aktörer som planerar biomassafabriker med både cellulosatillverkning och energiproduktion. När Finland ska uppfylla sin andel av klimatmålen från Parisavtalet är det uttryckligen skogen som står i fokus. Vi kan alltså ersätta de fossila bränslena olja och kol med biomassa, där största delen av energiproduktionen kommer från skogsindustrins biprodukter. Den vägen så ökar vi både arbetsplatserna och självförsörjningsgraden samtidigt som vi minskar utsläppen av koldioxid i atmosfären. Det här är också planen i regeringens klimat och energipolitiska redogörelse som bäst behandlas i riksdagen.

Vårt utgångsläge är alltså sällsynt gott om vi ska bromsa klimatuppvärmningen, både sett ur en ekonomisk synvinkel och ur en naturvetenskaplig synvinkel. Vi skapar arbetsplatser, minskar på importen och ökar på exporten samtidigt som vi gör Finland utsläppsfritt fram till år 2050. Närmast genialt, eller hur? Men se det tycker inte alla. EU-kommissionen har oerhört svårt att inse att livscykeln i de finländska skogarna är 70 år och att det är uttryckligen tillväxten som binder kol och inte bara arealen. I den lagstiftning som ska styra utsläppen från markanvändning och skogsbruk, på EU språk LULUCF, baserar kommissionen hela beräkningen på historiska årtal – istället för att följa naturvetenskapens lagar. Under basåret år 2009 levde Finland i den djupaste lågkonjunkturen och avverkningsmängderna var som lägst. Om EU-kommissionens beräkningsgrunder inte ändras så blir slutresultatet för Finlands del att när vi ersätter fossila bränslen med förnyelsebara så ökar våra klimatutsläpp. Finland kan alltså i det värsta scenariot bli tvungen att betala hundratals miljoner till EU-länder vars klimatutsläpp är avsevärt större än våra. 

Mats Nylund

Categories