Tillbaka till bloggen

Önskar helhetssyn i valdebatten

Krönika i Österbottens tidning lördag 29 december 2018
 

Året är snart till ända. Det har gått rätt bra för Finland i ekonomiska termer mätt. Bruttonationalprodukten har ökat, flera har fått jobb, arbetslöshetsgraden har sjunkit och vår statsskuld har minskat. Vårt finansministerium och våra forskningsinstitut förutspår en något svagare tillväxt under nästa år än under 2018. På aktiemarknaderna runt om i världen är det turbulent och analytikerna har olika syn på om en lågkonjunktur är nära förestående eller om det är bara en tillfällig svacka.

Riksdagsvalet i april präglar riksdagsarbetet starkt under de återstående knappa fyra månaderna av riksdagsperioden. Samtidigt ska partierna och riksdagskandidaterna föra en politisk debatt, profilera sig och visa var de står i viktiga frågor. Det jag skulle önska av valdebatten är en större helhetssyn.

I flera organisationers stadgar och i diverse program står det att man ska beakta både ekonomiska, sociala, ekologiska och kulturella intressen. Liknande skrivningar hittas också i vår lagstiftning. Meningen är klok för den visar att allt hänger ihop och att man måste ha en helhetssyn när man fattar beslut. Jag blir allt mer frustrerad över artiklar och ställningstaganden där petitesser slås upp som avgörande frågor och de stora helheterna blir obehandlade. Ett exempel på detta är julgranens klimatpåverkan. Det växer cirka 79 miljarder träd i Finland. Med en befolkning på 5,5 miljoner betyder nästan 15 000 träd per finländare. Tror någon på riktigt att julgranen har någon betydelse i detta sammanhang?

Ett annat exempel är kravet på en vegetarisk dag i veckan för att rädda klimatet. Det finns flera goda skäl att äta mera vegetabilier, inte minst hälsomässiga, men om man vill göra en verklig klimatgärning ska man byta ut importmat till inhemska varor med ett avsevärt lägre klimatavtryck. Goda vegetariska alternativ ökar åtgången av vegetabilier medan en påtvingad vege-dag riskerar att öka matspillet.

De finska skogarna växer så mycket mera än vad vi avverkar så de binder nästan hälften av alla våra koldioxidutsläpp. I synnerhet miljöorganisationerna, som långt lever på statsstöd, men också många politiker kräver att vi ska minska avverkningarna. Vad de inte berättar är att varje miljon kubikmeter avverkat och förädlat virke ger ett mervärde på 200 miljoner euro till den finska ekonomin. Det betyder att en påtvingad minskning av avverkningsmängderna ofelbart leder till färre arbetsplatser, minskade skatteintäkter och följaktligen mindre pengar i statskassan.

Vi har ett spännande nytt år med flera viktiga val framför oss. Det är viktigt att föra en ansvarsfull debatt och att undvika sådana motsättningar som skuldbelägger andra individer och som i värsta fall leder till ett inflammerat samhällsklimat. Vilka partier som vinner på sådana motsättningar mellan människorna har vi sett många exempel under de senaste åren.

Jag önskar alla ÖT:s läsare ett framgångsrikt nytt år!

Mats Nylund

Categories