Tillbaka till bloggen

Kränkande påståenden

Syd-Österbotten lördagen den 27 maj 2017.

För två veckor sedan så publicerade den samlingspartistiske riksdagsledamoten Juhana Vartiainen en mycket kritisk kolumn i Maaseutumedia om Finlands jordbruk. Vartiainen har inte fått stå oemotsagd och han har senare följt upp kolumnen med ett blogginlägg. Hans tes är att jordbruket i Finland på grund av vårt stödsystem är skadligt för nationalekonomin eftersom det stöder olönsam produktion. Han jämförde till och med jordbruksstödet med att staten skulle betala människor för att bränna bilar på gatan och han hävdar att vi alla skulle bli rikare om vi upphör med denna verksamhet. Påståendena upplevs som kränkande av bondekåren som kämpar med den svåraste lönsamhetskrisen i mannaminne.

Juhana Vartiainen har en bakgrund som ekonomist och har haft tämligen stor synlighet innan han blev riksdagsledamot. Han kan alltså inte avfärdas utan diskussion trots att han pratar strunt i denna fråga. Han har rätt i att EU och finska staten betalar olika former av jordbruksstöd eftersom vi är medlemmar i EU och följaktligen tillämpar EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Dessutom är det ett faktum att jordbrukarna dras med dålig lönsamhet och att förädlingsindustrin har det svårt. Det är bara i dagligvaruhandeln som det går riktigt bra idag.

Vartiainen lyckas dock totalt negligera de facto att både Finlands och EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP, inklusive stödsystemet, har en lång historia och innehåller en rad av viktiga element. Det har gällt att producera mat åt alla invånare genom att hålla matpriserna låga så att också familjer med lägre inkomster ska ha råd med mat. Självförsörjningsgraden, det vill säga att kunna producera mat också i krissituationer, är också ett viktigt element. Det finns helt klart olika regionalpoliska strävanden i jordbrukspolitiken som handlar om att hålla alla regioner i EU bebodda. De senaste årtionden har skärpta krav på miljövänlighet och god etik i djurhållningen drivit fram skärpt lagstiftning som höjer produktionskostnaderna. Spårbarhet, renhet och frihet från antibiotika och andra läkemedelsrester är också faktorer som ger ett helt annat kostnadsläge än vad till exempel jordbruket i Sydamerika eller USA.

Vartiainen är populistisk och intellektuellt oärlig när han bortser från detta och låter förstå att finländarna skulle bli rikare om vi stryper jordbruksstöden. Effekten på statsbudgeten skulle utebli eftersom största delen av EU-stöden är delfinansierade och därför skulle största delen av EU-pengarna också utebli om vi själva slutar betala. Vartiainen skulle vinna i trovärdighet om han läst på några enkla grundfakta innan han går till frontalangrepp.

 

Mats Nylund

Categories