Tillbaka till bloggen

Kalldusch om rovdjurspolitiken

Krönika i Syd-Österbotte​n lördag 17 november

Det senaste året har vi riksdagsledamöter, SFP:s EU-parlamentariker Nils Torvalds och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä aktivt och målmedvetet arbetat för att öka medlemsländernas inflytande över sin rovdjurspolitik och minska på EU-kommissionens toppstyrning. Vissa signaler från bland annat EU:s miljökommissionär Karmenu Vella har indikerat en viss beredskap att gå åt det hållet.

Därför kom det som en kalldusch när det den senaste veckan kom fram att tjänstemännen i EU-kommissionen som ansvarar för rovdjurspolitiken har kommit med ett utkast till rådgivande dokument som går åt rakt motsatt håll. Dokumentet är ett rådgivande dokument med riktlinjer till EU:s art- och habitatdirektiv. Förslaget är i färd med att försöka få igenom restriktioner för hur medlemsstaterna kan förvalta rovdjur som är strikt skyddade under EU:s art- och habitatdirektiv – såsom varg, björn och lodjur.

Förslagen går tvärtemot vad vi har betonat de senaste åren. En växande rovdjursstam kräver mera flexibilitet och mera nationellt beslutsfattande för att kunna hantera de problem som uppstår när rovdjurspopulationerna ökar. Det här gäller i synnerhet vargen. Det är fullständigt oacceptabelt att man nu bakre vägen försöker få igenom restriktioner som riskerar att bakbinda rovdjursförvaltningen för decennier framöver!

Utan att dra mera långtgående paralleller så finns vissa likheter mellan detta och beslutsprocessen om skarven i Egentliga Finlands NTM-central. Justitiekanslersämbetet prickade nyligen NTM-centralen i Egentliga Finland för långa behandlingstider för undantagslov för att minska på skarvskador. Den längsta behandlingstiden var 17 månader, och då ska den genomsnittliga behandlingstiden enligt NTM-centralens egna bestämmelser vara ca tre månader. Däremot reagerar NTM-centralen omedelbart genom att meddela att det är förbjudet när  en företagare planerat att servera skarvsoppa i Malax. Den politiska ledningen tillsätter skarvarbetsgrupper som slår fast att det ska bli lättare att minska på skarvplågan och myndigheterna verkar obstruera genom att förhala och bromsa ärendet.

Problemet med vargen och skarven är den samma i grund och botten. Då skadorna orsakade av dem ökar och då det inte finns lagliga och effektiva medel för att begränsa populationerna av skarv och varg, leder det bland befolkningen till en stor frustation och ett försvagat förtroende mot myndigheterna. Detta måste få ett slut!

Mats Nylund

Categories