Tillbaka till bloggen

Jordbrukets lönsamhetskris

Krönika i Österbottens tidning söndag 9 september 2018. 

Sommaren 2018 har varit den varmaste och torraste i mannaminne. Torkan har medfört att spannmålsskörden i Finland enligt naturresursinstitutet Luke är den lägsta sedan missväxtåret 1987. Vallaskörden har ställvis blivit alldeles för liten och på många gårdar är grovfoderbristen ett stort bekymmer. Specialodlingar som frilandsgrönsaker och  potatis har på grund av torkan fått både minskad skörd och i vissa fall också kvalitetsförluster.

För jordbrukarna är situationen kritisk. Skördevariationer och till och med missväxt är en del av naturens gång men detta är nu tredje svaga skördeåret i rad. Skördeförlusterna uppskattas enligt Luke uppgå till cirka 400 miljoner euro. När producentpriserna i Finland de senaste fyra åren dessutom hört till de lägsta i EU medan kostnadsnivån är hög är krisen ett faktum. Det finns ingen buffert kvar på gårdarna och nu måste en förändring komma snabbt.

I budgetrian har regeringen beslutit om ett krispaket för att försöka rädda den akuta situationen. Krispaketet uppgår till 86 miljoner euro varav 65 miljoner euro är nya pengar. Vi talar alltså om cirka 1500 euro per gård. Krisstödet är en första hjälp och utbetalningarna borde nu kanaliseras snabbt och effektivt till gårdarna men det kan vara svårt  då utbetalningarna ska bygga på lag och förordning och dessutom ha EU-kommissionens godkännande. Att krispaketet inte löser lönsamhetsproblematiken är alla medvetna om.

Den enda möjliga långsiktiga lösningen kommer från marknaden. Flera undersökningar har visat att jordbrukarens ställning på livsmedelsmarknaden är svag och den koncentrerade handelns ställning är stark. OP-gruppens tidigare chefdirektör, bergsrådet Reijo Karhinen, har tidigare i höst fått som uppdrag av regeringen att ta fram modeller för att öka på jordbrukets marknadsintäkter med 500 miljoner euro i året. Karhinens rapport ska vara klar till årsskiftet men redan nu har han i offentligheten lyft fram samma problemställning, obalansen i förhandlingsstyrkan mellan dagligvaruhandelskedjorna där de tre största har en marknadsandel på över 90 procent och förädlingsindustrin och jordbrukarna.  

Luke uppskattade att jordbruksinkomsten 2017 var cirka 450 miljoner euro. Det är en halvering jämfört med åren runt 2010. Den största kedjan i dagligvaruhandeln, S-gruppen, som också har annan verksamhet, delade år 2017 ut 334 miljoner euro i bonus till sina ägarkunder. S-gruppens operativa vinst uppgick till 344 miljoner euro. Siffrorna talar sitt tydliga språk.

Finländarna är enligt en färsk undersökning beredda att betala mera för sin mat under förutsättningen att merpriset går till bonden. Den som har nycklarna till det är handeln. Ta den utmaningen!

Mats Nylund

Categories