Tillbaka till bloggen

Även Finland var fattigt en gång

Krönika i Österbottens tidning söndag 2 december 2018

Förra veckan besökte jag Mocambique tillsammans med kolleger från sex andra riksdagspartier. Besöket var en del av ett treårigt projekt som de finländska riksdagspartiernas samarbetsorganisation Demo Finland ordnar tillsammans med den motsvarande organisationen i Mocambique, IMB.

Mocambique är ett av världens fattigaste länder. En stor del av befolkningen lever i extrem fattigdom. Fram till 1975 var landet en portugisisk koloni och erhöll självständighet efter ett blodigt inbördeskrig. Efter kriget har den ekonomiska utvecklingen i sakta mak börjat spira.

De yttre förutsättningarna för ett välmående samhälle borde finnas. Mocambique har ett gynnsamt klimat för både jord- och skogsbruk. Havet är rikt på fisk, landet har stora floder som kunde producera energi och stora naturrikedomar i form av kol, gas, olja, metaller och ädelstenar. Men likväl är fattigdomen utbredd.

För hundra år sedan var Finland också ett fattigt land. Vi hade just utropat självständighet och det politiska läget var instabilt. Det utkämpades ett blodigt inbördeskrig där finländare sköt ihjäl varandra och spärrade in varandra i fångläger med fruktansvärda förhållanden. Idag 100 år senare är Finland ett av världens rikaste länder och världens lyckligaste land enligt FN:s lyckoindex.

Vi har inte nått allt detta tack vare naturrikedomar, ett gynnsamt klimat eller ett ypperligt geografiskt, centralt läge. Det som lyft oss är tre grundläggande saker som utgör byggstenarna för ett gott samhälle: mat på bordet varje dag, god förvaltning med pålitliga myndigheter och en jämlik utbildning åt alla. Den som får äta sig mätt kan gå i skola och lära sig. Pålitlig förvaltning är en grund för den framtidstro som krävs för att mänskor ska satsa på en bättre framtid. Läs- och skrivkunnighet och en medvetenhet om omvärlden är idag en förutsättning för att kunna ta del av ett växande välstånd. I klartext; de som saknar utbildning får inga jobb oberoende hur effektiva gruvor eller industrianläggningar som byggs.

Mocambique dras med liknande, men ännu värre, problem som Finland hade för hundra år sedan. Trots detta gäller samma tre grundregler för samhällsbygget där som de som gällde för oss. Mat och rent vatten, god förvaltning och utbildning. Och här kan vi på riktigt hjälpa till. Vi kan stöda Mocambique i sitt strävande att föda sin egen befolkning och få sin skog att växa i stället för att den idag skövlas och minskar för varje år. Det finländska skolväsendet hör till det bästa i världen och vi kan bidra till att barn och unga lär sig läsa och skriva. Vår lagstiftning och våra myndigheter är i en internationell jämförelse högklassiga. Precis som i många andra utvecklingsländer är korruptionen i Mocambique utbredd, lagstiftningen både vad gäller utnyttjandet av naturresurser och skatteuppbörd bristfällig.

Alla länder måste bygga sin egen framtid. Men vi kan hjälpa till.

Mats Nylund

Categories